Internatliv

Det är både positivt och negativt att bo på sin skola. Det negativa är att det är svårt att se skillnad på skoldag och fritid. Jag har kommit på mig själv med att stå utanför expeditionen vid åtta på kvällen och bli förvånad över att de inte är där.

Det positiva är att det alltid är nära hem. Dvs har man håltimme behöver man inte fundera på om man hinner hem eller inte, som jag gjort de senaste åren, utan nu är det ca 20 meter hem. Så idag när ja hade en två timmars håltimme passade jag och en tjej på att se pretty woman. Sen när den var slut var det bara att gå till nästa lektion.

Dessutom får jag sova mycket längre på morgonen. Kan inte direkt påstå att jag saknar resvägen på morgnarna

Nu har jag även börjat bekanta mig med området. Jag och en till tog en långpromenad på eftermiddagen för att kolla in området. Det enda vi gått till innan har varit Junction som ligger cirka 500 meter bort. Men nu gick vi längs bilvägarna och fick lite koll på vad som finns runtomkring. Dessutom fick jag äntligen köpa coca-cola från ett av alla coca-cola stånd. Inte för att jag var så sugen men jag har hela tiden sett dem när vi åkt med bussen och velat gå dit. De ser ut ungefär som stora coca-cola lådor.
Jag köpte även en majskorv från en kvinna vid vägen. Det sitter kvinnor och grillar majskorva lite överallt i staden och säljer dem för en krona styck. Jag kan inte ens tänka mig hur deras lungor mår med tanke på att vi tycker det är jobbigt att andas pga alla avgaser när vi bara går på promenad medan de sitter där hela dagarna.

Ullis har nu kommit fram till Canada. Mer om hennes nya liv kan ni läsa här