Alla lika, eller?

Kan inte beskriva hur mycket jag saknar att vara en i mängden. Att inte ha alla blickar på sig hela tiden och att folk inte sitter och iakttar en bara för att man befinner sig på "fel" plats. Kom precis hem från stan. Jag och Jess ville inte shoppa så vi gick och satte oss på en kenyansk pub/restaurang med mysig balkong över shoppinggatan medan de andra letade skor. Stället var som sagt mysigt men alla var svarta, alla var män förutom några få kvinnor som var där med sina män och vi var dessutom klart yngst. Stackars servitören var helt nervös, vi bröt väl mot var enda "regel" som fanns i stort sett. Så långt gick det ändå bra men när han sen började fiffla med notan så allt plötsligt blev dyrare för oss blev vi riktigt irriterade. Det är alltid så här. Vi är vita därför ska vi betala mer men jag så otroligt trött på det. Jag har en annan hudfärg, jag är inte en utomjording även om man kan tro det ibland som alla stirrar. Vi var nästan lite sugna på att beställa in en varsin öl bara för att de skulle få stirra lite extra. Känns ibland som om jag hamnat på 50 talet. Är så otroligt trött på det här landets hierarki där den unga tjejen hamnar lägst.